Skolvaktmästare Tores detektivbyrå

Den försvunna mustaschen  Den försvunna guldfisken  Den försvunna mikrofonen   Den försvunna fotbollen

Christina Olséni och Micke Hansen som tidigare gjort sig kända för sina humoristiska deckare för vuxna har nu också skrivit en deckarserie för barn. Den heter Skolvaktmästare Tores detektivbyrå och hittills har det kommit fyra böcker i serien: Den försvunna mustaschen, Den försvunna guldfisken, Den försvunna mikrofonen och Den försvunna fotbollen (den sistnämnda kommer i början av maj).

I Den försvunna mustaschen tror vaktmästare Tore E. Händig att rektorns stora, buskiga mustasch är försvunnen. Tillsammans med skolbarnen Klara och Otto bestämmer han sig för att ta reda på vem som ligger bakom den fräcka mustaschstölden. Det visar sig vara ett misstag, mustaschen är inte alls försvunnen, men däremot en av skolans pokaler är spårlöst försvunnen. Tur att Tore, Klara och Otto startar upp sin detektivbyrå och är smarta nog att lösa mysteriet.

I Den försvunna guldfisken arbetar eleverna på Vingelskolan med Tema Havet när skolbibliotekarien Inga Blad plötsligt upptäcker att hennes älskade guldfisk Shakespeare har blivit alldeles randig. Är han sjuk eller har någon bytt ut honom? Skolvaktmästare Tores Detektivbyrå har fått ett nytt spännande fall.

I Den försvunna mikrofonen råder det schlageryra på Vingelskolan. Efter en lång vecka som har gått i musikens tecken är det äntligen dags för veckans höjdpunkt, den årliga sångtävlingen, där personalen sjunger och eleverna röstar fram vinnaren. Skolans musiklärare, Lena Toner, är den som brukar kamma hem det åtråvärda priset. Men när hon ska sjunga är hennes guldmikrofon spårlöst försvunnen. Istället för en mikrofon sitter det en morot i mikrofonstativet! Vem har stulit Lena Toners mikrofon och varför? Är det ett medvetet sabotage för att hon inte ska vinna? Eller är det ett dåligt skämt som spårat ur? Boken slutar hur som helst med en oväntad twist.

Den försvunna fotbollen har jag inte läst än, men såhär står det om boken på Adlibris: Vingelskolans idrottsdag ska avslutas i stor stil med en fotbollsmatch mellan skolans personal och eleverna i trean. Men när skolans idrottslärare, Stig Bygel, ska plocka fram matchbollen, signerad av fotbollsstjärnan Pelé, är den till hans stora bestörtning försvunnen! Klara, Otto och Tore bestämmer sig för att ta reda på vem som har tagit Stig Bygels dyrbara fotboll.

Det här är en rolig och spännande serie böcker som passar de barn som brukar tycka om LasseMajas detektivbyrå. Det är klurigt och spännande, men det blir aldrig läskigt. Den underfundiga humorn är ständigt närvarande och det blir ofta knasigt på Vingelskolan. Karaktärerna är smarta och klipska samtidigt som det är lätt att tycka om dem. Jag gillar verkligen karaktärernas namn, som skolsköterskan Stella Diagnoz, de ger även vuxna läsare ett gott skratt under läsningen. Kul att böckerna utspelar sig i skolmiljö också, det är ju en miljö som barnen väl känner till. Illustrationerna av Katarina Vinterfors är i färg och fulla av detaljer som verkligen förhöjer berättelsen ytterligare. Jag gillar böckernas omslag också, de har alla varsin färg, men är ändå så pass lika varandra att man snabbt känner igen att de tillhör samma serie. Böckerna är lagom långa och lättlästa, perfekta högläsningsböcker, men lågstadiebarnen som har knäckt läskoden kan också läsa dem själva.

Böckerna utges av Bokfabriken och de finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här, här, här och här) eller på Bokus (här, här, här och här).

Sagan

SaganSanna Borell har tidigare bland annat gett ut bilderböckerna En sån dag, Kedjan, Jakten och Klappa snällt. Nu är hon här med en ny bilderbok som kort och gott heter Sagan. Det är en berättelse i annorlunda tappning av den traditionella sagan. Här finns flera igenkännande referenser till sagor så som Alice i underlandet och Rödluvan och vargen. Det börjar med att vi möter en flicka som i sin röda klänning och korg i handen går ut i skogen. När hon kommit en bit stöter hon på ett problem, en varg, och när hon äntligen verkar ha lyckats ta sig ur knipan hopar sig problemen istället. Till slut kommer en oväntad hjälte in i bilden och allt löser sig. Eller?

Det är en annorlunda och intressant bok utifrån dess uppbyggnad. Det är en slags metaberättelse som driver med hur berättelser är skrivna och uppbyggda. Boken inleds med:

Här börjar sagan. Det där är flickan.

Hon är huvudperson. Nu går hon ut i skogen.

Sedan fortsätter berättelsen med humor, självironi, självdistans, dramatik, spänning och en hel del läskiga inslag. Lite längre fram i berättelsen kommer detta uppslag:

Här når sagan en vändpunkt.

Hjälten kommer in! Det var på tiden.

Va? Är det där hjälten?

Och ska den bara stå där?

Som ni ser vänder sig nog den här bilderboken till lite äldre barn än förskolebarn. Jag tänker lågstadienivå. Gärna efter att man pratat om berättelsers uppbyggnad och i samband med att barnen lär sig skriva egna berättelser. Jag gillar referenserna till de klassiska sagorna och att de är moderniserade. Dessutom med ett oväntat slut. Illustrationerna är också häftiga – enkla, stiliserade men samtidigt med intressanta detaljer och känslouttryck.

Sagan är helt enkelt en läsvärd bilderbok, men inte för de allra yngsta som kan bli skrämda av de lite råa bilderna. Jag skulle säga från 5 år och uppåt.

Boken är skriven och illustrerad av Sanna Borell. Den är utgiven av förlaget Opal. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

 

Tjejen på skolgården

Tjejen på skolgårdenTjejen på skolgården är en lättläst bok av Mårten Melin. Perfekt för nyanlända barn i mellanstadieåldern och högstadieåldern, eller andra barn som behöver en lättläst bok. Den handlar om en tjej som heter Shima och som älskar basket. När skolgården är tom brukar Shima gå dit och spela basket för sig själv. Hemma var hon bäst i laget. Här i Sverige har hon inget lag. Så en dag, precis när hon ska kasta bollen i korgen, ser hon en tjej på skolgården. En tjej i hennes egen ålder. Hon verkar vilja något…

Trots att detta är en lättläst bok så rymmer den så mycket. Att komma ny till ett främmande land, vänskap, ensamhet, längtan, ett sportintresse. Boken skildrar ett möte mellan två barn med olika bakgrund. Den visar att ord inte är allt och att man kan dela ett intresse och till och med bli vänner, även om man inte har samma språk. Trots att boken innehåller få ord ryms så mycket känslor. Här finns också mycket att prata om ifall man vill läsa boken i en klass eller grupp med barn. Det är kul att det numera skrivs och ges ut fler sådana här böcker där språket är enkelt, men där innehållet ändå är anpassat för lite äldre barn. Jag tror många kan känna igen sig i eller uppskatta denna bok. Jag fastnade för Shima och hennes nyfunna vän. Hoppas det kommer fler böcker där vi får läsa om hur deras vänskap utvecklas i takt med att de lär känna varandra.

Tjejen på skolgården är utgiven av Nypon förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Jordens största kalashatare

Det finns barn som har jättemånga kompisar.

En del vill aldrig vara ensamma. När de är ensamma så gråter de, eller har supertråkigt.

Andra har inga kompisar alls.

Och så finns jag.

Jordens största kalashatare handlar om Freja som tycker om att vara ensam. Hon undrar varför man alltid måste jobba två och två på lektionerna och vara med på alla samlingar på fritids. Freja har kompisar. Flera stycken. Som Elsa som bor granne med Freja och Anton på fritids. Det är inte så att hon inte får vara med. Tvärtom, hon blir ofta inkluderad, men hon väljer att vara för sig själv ibland.

Med kompisar kan man göra en massa saker. Man kan leka och prata och skämta med varandra. Det tycker jag om.

Men ibland vill jag bara vara ensam. Vissa saker kan man faktiskt bara göra för sig själv. Ibland finns det sånt jag bara MÅSTE sitta och tänka på en stund. Jag har kommit på kättemånga bra tankar.

Om någon kommer och stör, tappar jag liksom bort mig och måste börja om igen. Det kan vara irriterande faktiskt.

Freja berättar i jag-form om sitt liv och hur hon ser på det där med vänskap. Hon tycker om lugn och ro, precis som sin pappa. Faktum är att pappa är den enda som riktigt förstår Freja. Så en dag börjar Lomi i klassen. Freja tycker ganska bra om honom. Tills den dag han bestämmer sig för att ha kalas. När alla i klassen ska gå på Lomis kalas känner sig Freja också tvungen att gå. Trots att hon egentligen hatar skräniga kalas med massor av barn. Jordens största kalashatare, det är Freja det. Men kalaset blir inte alls som Freja har tänkt sig. Inte alls. Det visar sig att Lomi och Freja är ganska lika varandra. De blir kompisar. Det som är så bra med Lomi är att han inte tycker att det är konstigt att Freja ibland vill vara för sig själv. Det vill han också. Han blir inte heller ledsen när Freja inte känner för att leka. Och hon blir inte ledsen när han inte vill. De är vänner ändå. Och till sist konstaterar Freja:

Vissa lekar kan man bara leka själv. Men det känns bra att inte alltid vara ensam.

Ibland kan man vara för sig själv, fast tillsammans.

Jordens största kalashatare

Jordens största kalashatare är en bok som belyser vänskap på ett annorlunda sätt. Istället för att fokusera på barn som inte får vara med fokuserar Ellen Greider i sin berättelse på ett barn som får vara med, men själv väljer att vara för sig själv. Boken visar att vänskap och lek kan se ut på olika sätt och att alla sätt bör vara lika accepterade. Jag tror det är många barn som faktiskt kan känna igen sig i Frejas självvalda ensamhet. Dessutom kan läsare få ökad förståelse för att man kan se olika på vänskap och att vänskap kan se olika ut. Vi vuxna får också en tankeställare. Det är så lätt att som vuxen vilja inkludera alla barn, att ingen ska behöva känna sig utanför och att alla ska vara med i leken, framförallt inom skolvärlden. I sin iver kan man då lätt glömma att det ju faktiskt också finns de barn som inte alltid vill vara med andra, barn som kan vilja vara med ibland, men som också gärna vill dra sig undan och vara själva andra stunder. Och det måste få vara okej.

Boken är lättläst, det är inte mycket text på varje sida och dessutom är den rikt illustrerad. En bok för lågstadieläsarna att läsa själv eller en högstadiebok för lågstadiebarn och äldre förskolebarn. Jordens största kalashatare är skriven och illustrerad av Ellen Greider, som är serietecknare och illustratör, utbildad vid serieskolan i Malmö. Hennes första bok, den hyllade serieromanen Lunchbox, kom ut 2018. Jordens största kalashatare är utgiven av Alfabeta förlag. Den finns att låna på biblioteket och att köpa på Adlibris och på Bokus.

Bete sig

Bete sigStinas värld rämnar när hon kommer hem från en resa till Thailand och hennes föräldrar berättar att de ska skilja sig. Alla tycker att hon borde vara glad över att det hände nu när hon var vuxen och inte när hon var yngre. Men Stina undrar hur hon ska vara glad när föräldrarna inte beter sig som hon är van vid, när hon tvingas flytta från sitt barndomshem och ingenting är som förut. Stina har höga betyg och det förväntas att hon ska söka läkarlinjen. Hennes kompisar planerar för jobb och barn. Stina förväntas göra samma sak. Men Stina går sin egen väg. Hon lämnar allt och alla. Hon packar en ryggsäck med kläder och mat och tar bussen till en enslig stuga mitt i skogen, precis vid foten av fjället. Men hur klarar man av att sköta en stuga, utan el och rinnande vatten, när ens armar är tunna som pinnar och ens händer utan valkar? Hur överlever man på mat som måste tillagas över öppen eld när man levt ett liv på micrade polarbröd? Och hur överlever man helt utan kontakt med omvärlden när man är van vid ett konstant scrollande?

Bete sig är en utvecklingsroman för unga vuxna som handlar om att våga känna efter vad man egentligen vill och våga gå sin egen väg, även om det råkar vara tvärtemot alla andra och alla förväntningar. Det är en lågmäld bok där det egentligen inte händer så mycket, det som händer sker i Stinas inre. Det är en bok fylld av vackra naturskildringar, en hyllning till skogen, sjöarna och fjällen. En gripande och stark debut av Linda Jones som jag ser fram emot att läsa fler böcker av.

Bete sig är utgiven av Vox by Opal. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Det enda som hjälper

Det enda som hjälperDet enda som hjälper är första boken i en ny serie där vi får lära känna några ungdomar med helt olika bakgrund. I den här boken får vi träffa Lina. Hon skadar sig själv när hon mår dåligt. Egentligen vill hon inte göra det. Hon har dåligt samvete för att hon gör sin familj ledsna och oroliga när hon gör det. Ändå kan hon inte sluta. Smärtan har blivit ett sätt att hantera alla jobbiga känslor. Ingenting annat verkar hjälpa. Om det gör ont utanpå gör det inte lika ont inuti. Men en kväll följer Lina med sin mamma till stallet. Där träffar hon Egon, en missförstådd häst som också är trasig inuti. Hon vill hjälpa honom. Men för att lyckas med det måste hon även hjälpa sig själv. Kan de fixa det tillsammans?

Boken är en av få som skildrar självskadebeteende och jag tror att många kan känna igen sig. Likaså tror jag många känner igen sig i det där att må dåligt och känna sig ensam om den smärtan. Samtidigt handlar inte boken bara om det, utan också om livet i stallet och hur betydelsefull kärleken till en häst kan vara. Ändå är detta ingen vanlig hästbok. Lina är egentligen ingen typisk hästtjej som älskar alla hästar och tillbringar all ledig tid i stallet, utan det är just Egon som hon fastnar för och som hon vill hjälpa eftersom han mår dåligt precis som hon. Jag tror att det är bra för det gör att fler kan tilltalas av boken än de vanliga hästtjejerna. Den funkar för vilken tonåring som helst helt enkelt. Dessutom är den utgiven av förlaget Hegas som ju ger ut lättlästa böcker. Det enda som hjälper har Hegas-nivå tre av fem: för dig som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket. På så sätt vänder den sig till en ännu bredare målgrupp, i och med att även de som är lite svagare läsare kan läsa den. Boken har endast ett hundratal sidor, stor stil och ganska mycket text på boksidorna.

Boken är skriven av Camilla Jönsson och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Alla tre julbakar

Alla tre julbakarÄven om det känns långt bort idag då jag skriver detta så är det idag luciadagen på förskolan Ärtan. Kompisarna Ester, Idde och Valle ska baka pepparkakor. Fröken kavlar ut deg till dem och pepparkaksmåtten ligger framme att välja bland. Det finns hjärtan, grisar, gubbar, tanter och hästar. Valle väljer hästen, för den ser nästan ut som hans enhörning. Idde väljer grisen, för den ser ut som hans gosedjursgris. Men Ester vet inte vad hon ska välja. Hon vill ha en pepparkaksform som ser ut som en mus, men någon sådan finns inte. Fast sedan får hon en idé… Boken slutar med att alla tre lussar för föräldrarna och sjunger det finaste de kan.

I Alla tre julbakar introduceras vi till traditionerna med pepparkaksbak och luciafirande, vilket i sig kan vara en hel del att prata kring, inte minst för de barn som inte har med sig de traditionerna hemifrån. Dessutom finns ett annat tema, nämligen när man ser fram emot att göra något och det inte blir som man tänkt sig. Hur kan man göra då?

Detta är den elfte fristående bilderboken om barnen på förskolan Ärtan. Alla tre julbakar är fylld av julstämning och boken vänder sig precis som de andra böckerna i serien till de allra yngsta. Den har ett fint barnperspektiv och är mysig att läsa tillsammans. Extra kul är det att se att Valle älskar enhörningar och att luciatåget inte följer normen – Ester är både tärna och lucia samtidigt, Idde är tomte och lucia samtidigt och även Valle är lucia. Detta kommenteras dock inte, utan det ses som självklart att alla får vara det som man vill. Enda som är tråkigt med dessa böcker är att det gärna skulle ha varit större representation när det gäller hudfärger. Nu har alla karaktärer, även pedagogen, vit hudfärg, det hade man ju lätt kunnat ändra på så fler kan känna sig representerade och böckerna kunde spegla samhället bättre. Men det kanske kommer i kommande böcker om Alla tre.

Boken är skriven och illustrerad av Maria Nilsson Thore. Den är utgiven av Bonnier Carlsen och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Bröderna Tjej

Bröderna Tjej är en lättläst och snabbläst spänningsberättelse om en helt vanlig kille som på ett bananskal halkar rakt in i en av Sveriges farligaste förbrytarligor.

Jag delade ut post under jullovet i nian och stannade och fnittrade framför en dörr där det stod I Tjej på namnskylten. Det kunde slutat mycket illa, men istället tjänade jag under det kommande halvåret mer pengar än jag någonsin kunnat drömma om, jag deltog i den största kuppen dittills i Sverige, såg två människor bli skjutna, blev en bättre pianist, lärde mig bokföring, och att älska.

Bröderna TjejBröderna Tjej är en skruvad berättelse med oväntade vändningar, såväl spänning som humor och med den första stora kärleken som en ljuv krydda. En bok för unga läsare från 12 år som känns självupplevt eftersom Per Nilsson till viss del skriver om sin egen uppväxt i sjuttiotalets Malmö. Huvudpersonen heter också Per. Men boken som kan sägas vara en utvecklingsroman med maffiainslag känns alldeles för skruvad och osannolik för att allt ska vara sant. Kanske tar den avstamp i Pers vardagliga uppväxt för att sedan utvecklas till en makalös berättelse. Ja, det är svårt att veta vad som är sant och inte, men en spännande berättelse är det och den som gillar Per Nilsson kommer förstås att känna igen sig.

Bröderna Tjej är utgiven av Alfabeta och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

 

Britt-Marie lättar sitt hjärta

Britt-Marie lättar sitt hjärtaBritt-Marie lättar sitt hjärta är Astrid Lindgrens debutbok, den bok som hon vann andra pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om bästa flickbok 1944. Boken handlar om Britt-Marie som får sin mammas gamla skrivmaskin, ett stort, åbäkigt skrälle som ställer krav på att hon faktiskt också måste skriva på den. För att ha något vettigt att skriva skaffar hon sig en brevvän, Kajsa. Och för brevvännen Kajsa berättar Britt-Marie om hela sin stora, röriga och glada familj och sitt händelserika liv i Villa Ekeliden, Småland. Det handlar om skola, vänskap, framtidsplaner och pirrande kärlek.

Britt-Marie lättar sitt hjärta är en blandning mellan brevroman och dagboksroman eftersom det endast är Britt-Maries brev vi får ta del av. Kajsa är ständigt närvarande, men endast som mottagare av det skrivna. Vi får inte ta del av Kajsas svar till Britt-Marie.

Det här är ju som sagt Astrid Lindgrens debutroman och hon hade ännu inte skrivit alla de klassiker hon idag är så berömd för. Hon hade inte heller blivit den samhällsdebattör och opinionsbildare som hon senare blev känd som. Ändå tycker jag att man redan här tydligt kan märka både Lindgrens egna språk, men också några av hennes åsikter. Som läsningens betydelse, jämlikhet mellan kvinnor och män, avskyn mot krig, tanken om den lyckliga barndomen, den omisskännliga humorn och leken med språket. Se här:

Jag hoppas för din egen skull att du tycker lika mycket om böcker som jag. Jag tycker inte bara om att läsa dom, jag tycker om att känna på dom, ta i dom, veta att jag rår om dom. Mamma och pappa anser att det finns vissa böcker som alla ungar bör ha. Jag tror det vore lyckligt om alla föräldrar hade den åsikten, för oj, så mycket roligt vi har haft tack vare det. Böcker har aldrig ansetts som någon lyx hos oss, det har alltid funnits dråsvis av dom i våra julklappskorgar och på våra födelsedagsbord. Och den karl som jag nån gång i världen ska gifta mig med måste uppfylla två villkor: han måste tycka om böcker och han måste tycka om barn. Sen kan han få se ut praktiskt taget hur som helst. Fast det är ju inget som hindrar att han har vackra tänder också, eller hur?

Och:

Jag ska anförtro dig en sak, Kajsa. Jag vill så förfärligt gärna gifta mig när jag blir ”stor”. Jag vill ha ett eget hem och en hel massa såna där små mjuka ungar som Monika. Men först vill jag lära mig något. Jag vill kunna något riktigt ordentligt, och jag vill försöka bli en riktig människa, som har lite värde i sig själv och inte bara som bihang till en karl. Jag tänker skaffa mig ett yrke, skriv opp det, så att du inte glömmer det! Ty att förtrösta enbart till ett par snygga ben, det tror jag är ett vågspel. Allra helst som det, fortfarande enligt veckotidningarna, tycks vara nästan mera slitsamt att behålla en karl än att norpa honom från början. Det kan ju hända att det dyker opp någon med ännu snyggare ben, och då står man där.

Det är alltså över 70 år sedan denna bok kom ut, men jag tycker att den håller minst lika bra idag. Visserligen finns det delar av boken som tydligt vittnar om det årtionde den skrevs, men påfallande mycket är universellt och går att känna igen sig i även som ung idag, 2020. Boken är lättläst och man kommer direkt in i den. Skildringen av Britt-Maries familj är så varm och hjärtlig att jag under läsningen kom på mig själv att önska att jag vore en del av familjen. Jag är så glad att jag läste boken, även om den inte är lika känd som hennes andra böcker så tycker jag att den är en betydande del av Lindgrens författarskap. Det var här det började. Och nu när jag läst flera biografier om Astrid Lindgren kan jag också sätta den i relation till övriga böcker hon skrivit. Kul är också att en del händelser i böckerna återkommer i hennes senare böcker, inte minst huvudpersonernas namn. Nu är jag ännu mera taggad på att fortsätta läsa mig igenom hennes författarskap. Och ni som inte ännu läst denna bok, gör det!

Britt-Marie lättar sitt hjärta är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Läsutmaningar 2020

Under 2020 kommer jag att satsa mer på lustläsning än en massa läsutmaningar. Men några läsutmaningar vill jag absolut vara med i ändå: Barn- och ungdomsboksutmaningen 2020; Kaosutmaningen 2020 och Litteraturpristolvan.

 

Barn- och ungdomsboksutmaningen 2020 går ut på att läsa en bok per månad inom det angivna temat enligt bildan nedan. Det finns också en Facebookgrupp för utmaningen där man kan skriva om vilken bok man valt och vad man tyckte om den.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Kaosutmaningen 2020 går ut på att pricka in minst 20 av de 40 punkterna nedan. Varje bok får endast förekomma en enda gång:

1. Läs en bok med vitt omslag
2. Läs en bok som är en spökhistoria
3. Läs en bok vars författare är från Indien
4. Läs en bok vars författare är från England
5. Läs en bok vars författare är från USA
6. Läs en bok som skriven av en pseudonym
7.Läs en bok som publicerades det året du föddes.
8.Läs en bok vars huvudperson är HBTQ.
9.Läs en bok vars handling baserats på verkliga händelser.
10.Läs en bok som utspelar sig på sommaren.
11.Läs en bok med en blomma på omslaget.
12.Läs en bok som har en färg i titeln.
13.Läs en bok som utspelar sig i det landskap du bor.
14.Läs en lånad bok. (ej biblioteksbok)
15.Läs en bok/författare från Östeuropa/Sydeuropa
16.Läs en bok/författare från Sydamerika.
17.Läs en novell
18.Läs en debutbok utgiven 2020.
19.Läs en bok med en katt på omslaget.
20.Läs en bok som har ett efternamn i titeln.
21.Läs en bok som du har fått i julklapp.
22.Läs en bok vars författare är eller har varit politiker.
23.Läs en bok med kvinnlig huvudperson.
24.Läs en bok där en stor del av handlingen inte utspelar sig på jorden.
25.Läs en bok som djur /magiskt väsen ingår i handlingen i.
26.Läs en klassiker
27.Läs en påskekrim
28.Läs en bok av din favoritförfattare
29.Läs en bok av en författare du inte har läst av tidigare
30.Läs en bok någon rekommenderat till dig
31.Läs en bok du endast lyssnar på
32.Läs ett seriealbum/grafisk roman/ bild roman (eller vad man ska kalla denna sort av bok)
33.Läs en fackbok
34.Läs en bok som filmatiserats
35.Läs en bok vars omslag i huvudsak är gult
36.Läs en bok med miljötema
37.Läs en bok med en karaktär med samma yrke som du – eller ditt drömyrke
38.Läs en YA-bok
39.Läs en barnbok utgiven i år
40.Läs en bok som innehåller ett verb i titeln

 

Litteraturpristolvan går ut på att läsa en bok från varje pris (ny eller gammal) från listan nedan:

  • ALMA-priset
  • Augustpriset
  • Bookerpriset (Man Booker Prize for Fiction)
  • Borås tidnings debutantpris
  • Internationella Bookerpriset (Man Booker International Prize)
  • Nobelpriset i litteratur
  • Nordiska rådets litteraturpris
  • Pulitzerpriset för skönlitteratur (USA)
  • Svenska deckarakademins pris (bästa svenska kriminalroman, bästa till svenska översatta kriminalroman eller debutpriset)
  • Sveriges Radios romanpris
  • Women’s Prize for Fiction
  • Årets bok (Bonniers bokklubbar)