En bästis, tack handlar om Luna. Hon ska precis fylla 12 år och det enda hon önskar sig i födelsedagspresent är en ny bästis. Hennes gamla bästis har flyttat och nu är hon ensam. Hon går sista terminen i femman och i klassen är det Cleo som bestämmer allt. Klassens drottning Cleo är den som bestämmer över vem som får vara med och vem som är cool. Det kan ändras snabbt. Cleo bestämmer över allt och alla. Eller, inte riktigt alla. Inte om den udda flickan i klassen, Zorona, som har två mammor och som inte har gått så länge i klassen. Dessutom ska det börja ytterligare en ny tjej i klassen, Bella. Kanske kan hon bli Lunas nya bästis?
Att läsa om Luna gör att man slungas tillbaka till mellanstadiet och återupplever mycket av de känslor man hade då. Det är inte lätt att vara 12 år idag och det var det inte heller på min tid. Relationer, skola, kompisar, syskon, föräldrar, att passa in, att bli kär… Allt finns med i boken och allt skildras så autentiskt att jag faktiskt är glad att jag numera är vuxen. Men det är ingen nattsvart skildring, tvärtom, det finns mycket hopp och glädje också i boken. Själva temat är att allt inte alltid är som det verkar och att man ibland behöver ge någon en chans för att den ska visa vem den egentligen är.
En bästis, tack är första delen i en ny serie och del två är också redan här. Den heter Kompisar online och handlar om samma klass, men här är det en pojke som är i huvudrollen, Melvin, han som Luna är kär i i den första boken. Melvin har det ganska trassligt. Hans pappa har precis lämnat familjen. Det har börjat strula i skolan. Han får allt svårare att tygla sina känslor. Och så var det ju det här med Cleo. Melvin är ihop med klassens drottning Cleo, men han har tröttnat. Men hur gör man egentligen slut? Att skriva det på snapchat är alltför fegt, men Melvin pallar inte heller att säga det rakt ut. Inte har han heller någon att prata med om alla sina problem. Då kan det vara lättare att skriva om dem. Till en kompis online…
Även denna andra bok är en härlig skildring av mellanstadietiden och jag tror att det är lätt för många att känna igen sig. Det är egentligen inga stora händelser som händer, utan det är vardagen och dess dilemman som är det centrala, precis som det är för de flesta barn. En fin samtidsskildring. Kul idé att följa olika barn i de olika böckerna, det ökar också möjligheten till identifikation för läsaren. Jag skulle vilja läsa en bok ur Cleos perspektiv och det är väl inte helt osannolikt att det kommer en sådan bok. Böckerna fungerar att läsa fristående och man måste inte nödvändigtvis läsa dem i ordning. De passar också som högläsningsböcker, så jag kommer definitivt att tipsa mellanstadielärarna om dessa böcker när de letar böcker för högläsning.
Jag har också blivit sugen på att läsa mer av Emma Askling, för hon har skrivit fler böcker tidigare och hon kom även ut med en bok för åldern 12-15 år nu i höst som jag ser fram emot att läsa. Jag gillar verkligen hennes språk och det sätt hon lyckas fånga mellanstadiebarnen i deras vardag och skildra dem som om de vore verkliga människor som lever här och nu.
Böckerna är utgivna av Ordalaget. En bästis tack finns att köpa på Adlibris och Bokus (här och här) och detsamma gör Kompisar online (här och här).
The White Fox har jag lånat in till mitt bibliotek några gånger när barnen vill ha lättläst skönlitteratur på engelska och den har varit populär. När jag såg att den skulle ges ut på svenska så köpte jag därför in den direkt.
Cikada är en speciell, ja faktiskt originell bok. Den handlar om Cikada som lever i en grå värld. Instängd i en grå kostym arbetar han dag efter dag i en grå arbetsplatslabyrint. Han bor i en skrubb på kontoret eftersom han inte har någon annanstans att bo. Företaget låtsas inte om detta. Han jobbar sent om kvällarna eftersom människorna inte jobbar klart. Eftersom Cikada är en insekt så behöver inte han samma förmåner som människorna. Han blir illa behandlad av såväl företaget som arbetskamraterna, han får ingen lön, är inte välkommen på kontorets toalett, han får aldrig några tack.
Kenneth Anderssons pekböcker är riktiga favoriter hos mig. Lilla Pussboken till exempel har ju blivit en klassiker, men Lilla Knappboken är också fin. Jag gillar att de är interaktiva. I Lilla Pussboken finns bilder på olika djur och så står det Pussa grodan, Pussa bläckfisken, Pussa katten, och så vidare. Längst bak i boken finns en spegel och så står det Puss på dig, varpå bebisen kan pussa sig själv i spegeln. I Lilla Knappboken finns knappar till olika hushållsapparater avbildade och bebisen uppmanas att trycka på knappen, varpå maskinen ifråga startar med ett speciellt ljud. Här får föräldrarna vara med och härma olika ljud och det tycker ju oftast barn om.
Varje dag efter skolan går Lisa förbi ett ovanligt hus och hon undrar vem det är som bor där. En dag sitter det en söt katt utanför. Den slinker in genom dörren och då kan inte Lisa låta blir att följa efter för att rädda den. Hon tror nämligen att det är någon läskig varelse som bor i huset. Kanske en vampyr som inte kommer att tveka att sätta tänderna i Lisa och dricka hennes blod som lingonsaft. Eller hungriga monster som slukar såväl Lisa som katten. Lisa går från rum till rum för att leta efter katten. Många saker finns det att undersöka, men inte förrän i sista rummet hittar hon katten. Precis när hon ska ta med sig katten och smita ut igen hör hon ett konstigt ljud. Ett släpande ljud som kommer närmare och närmare. Det är riktigt spännande och läskigt en stund, men självklart visar det sig ju att det inte alls är något monster som bor i huset utan en alldeles vanlig, liten, snäll tant.
Andreas Palmaer är en välkänd författare för lågstadiebarnen. Igår skrev jag till exempel om hans bok Zombiejakten som innehåller sju läskiga berättelser att läsa själv för nybörjarläsarna. Han har också gett ut böcker om gåtor och sant- eller falsktberättelser. Han är också aktuell med en bilderbok: Sopnedgasten och andra moderna monster, där han har skrivit texten och Per Gustavsson har illustrerat. Han känner ni säkert igen från alla Prinsessan-böckerna. Illustrationerna här är i samma stil. Lekfullt, läskigt och många detaljer.
Zombiejakten – korta skräckisar har jag precis haft med i ett bokprat i lågstadiet. Det är en lättläst bok som innehåller sju korta, läskiga berättelser om zombier, mystiska andar, odjur på havets botten och andra läskiga saker. Varje berättelse tillägnas omkring tre uppslag och på varje uppslag finns endast några få meningar samt en eller flera illustrationer. Viss text finns också med i pratbubblor, Illustrationerna samspelar bra med texten, den förtydligar och gör berättelserna än mer skrämmande. Ändå är läskigheten på en bra nivå för lågstadiebarnen, det blir inte för läskigt, mer spännande och med en lite övernaturlig touch. En bra bok att läsa själv – för den som vågar.